Rätt till ett människovärdigt liv?
Rätt till ett människovärdigt liv?
De fattigaste i Finland har det verkligen inte för fett och för lätt att leva på stöd; tvärtom har hjälpbehovet skjutit i höjden de senaste åren. Allt fler går till matutdelningen. Fler blir vräkta och bostadslösheten ökar för andra året i rad. Regeringens beslut har ökat barnfattigdomen markant. Sker någon förbättring nästa år? Snarare tvärtom. Nya nedskärningar träder i kraft, speciellt vad gäller utkomststödet, samtidigt som de som tjänar över 9 000 euro per månad får en ordentlig skattesänkning. Det här är inte bara problematiskt sett till prioritering och värderingar utan också sett till vad som verkligen fungerar och inte fungerar i denna utdragna period utan reell tillväxt,
Givetvis ger strukturella reformer resultat först över en längre tid, men de kan som vi nu ser också göra skada ur ett konjunkturellt perspektiv, vilket hämmar den så behövliga tillväxten. Statens revisionsverk bedömer att den låga tillväxten kan ha förlängts av nedskärningar i arbetslöshetsförmåner i en tid då antalet öppna arbetstilfällen är lågt. Kritiken gäller främst tidpunkten för åtgärden. Den så kalalde osynliga tillväxtbromsen är nu identifierad offentligt även av finansministeriet: folks återhållsamhet, att konsumenterna saknar tillit.
Om skyddsnätet inte garanterar ett människovärdigt liv så är det inte konstigt om folk blir återhållsamma i tider av hög arbetslöshet. Regeringens politik har ökat behovet av utkomststöd och nedskärningar i primära stödformer har motiverats med att det ändå finns ett utkomststöd som sista utväg om det krisar till sig. Nu drabbas även detta stöd av Purras sax, för att spara 75 miljoner euro. Det är en bråkdel av sänkningen av marginalskatten för höginkomsttagare. Dessutom riskerar nedskärningen skapa utslagning som blir dyrt i längden.
Diskrimineringsombudsmannen bedömer att utkomststödets grunddel i fortsättningen inte täcker förutsättningarna för ett människovärdigt liv i någon av de typer av familjer som bedöms i regeringens förslag. Det här rimmar väldigt illa med grundlagens 19 § om att alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv har rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. På tal om grundlagen är det sorgligt att regeringspartierna denna höst tvärtemot expertutlåtanden och oppositionens önskan minst en gång har stoppat ett andra utlåtande av grundlagsutskottet. Sådant borde inte få ske.
2026 ser ut att föra med sig mer av detsamma som hittills, men med ett växande fokus på riksdagsvalet 2027. En sak är säker: nu krävs tillit. Det står redan klart att inga av regeringens uppställda ekonomiska mål nås den här perioden. Både antalet konkurser och skuldsättningen slår nya rekord. Som om detta inte var illa nog så fick vi dessutom ytterligare en till rasismskandal, en som äventyrar handel och samarbete med asiatiska länder. Finland kan bättre än så.
Johan Kvarnström
Riksdagsledamot (SDP)
Raseborg