Johan Kvarnström
Johan Kvarnström
Riksdagsvalskandidat i Nyland 2019
 
 

Dags för en ny, hållbar och rättvis riktning!

JOHAN KVARNSTRÖM TILL RIKSDAGEN 2019!

 
 
johan-kvarnström-banner.jpg
 
 

Framtiden kan föra gott med sig! Det kräver att vi arbetar tillsammans för det gemensammas bästa, för vår välfärd, vår miljö, vår frihet. För jämlikhet och jämställdhet.

Vi måste satsa på bildning som egenvärde, som konkurrensfaktor och som nyckel till stabilitet och kunskap för att tackla vår tids största utmaningar: klimatförändringarna och ökande ojämlikhet.

Det finns alternativ till det blinda marknadstänkandet, till storföretagens maktintressen, till privatiseringsvågen, till orättvisa nedskärningar som drabbar utsatta och till skattelättnader för de rika.

Vi kan inleda en ambitiös klimatomställning direkt. Vi kan stoppa skatteflykten. Vi kan förenkla och stärka  systemet för sociala stöd. Vi kan investera i framtiden genom att satsa på barn och unga, bland annat med hobbygaranti enligt Islandsmodellen. Vi kan skapa mer jämställdhet genom bland annat en familjeledighetsreform. Vi kan återskapa förtroendet på arbetsmarknaden. Vi kan avskaffa pensionärsfattigdomen. Vi kan se till att alla som behöver snabbt får tid till läkare. Vi kan stärka yrkesutbildningen. Vi kan satsa mer på forskning. Vi kan ha en asylpolitik som respekterar mänskliga rättigheter och som slutar splittra familjer. Vi kan både visionera och skrida till handling.

Vi kan – och vi vill! Tillsammans. Välkommen med!

Johan Kvarnström, kandidat för SDP i Nylands valkrets

 
sdp_logojateksti_sve_2015-e1447332445763.jpg

 
_DSC2987.jpg
 

—Livet—

 
johan-kvarnström-2-fb-profil.jpg

Om Johan


Född:
27.3.1986

Bor: i Ekenäs, Raseborg

Familj: Katarina Backas, sönerna Aron och Adrian, döttrarna Agnes och Siiri

Utbildning: Fil.mag. från Åbo Akademi

Jobb: Chefredaktör för Arbetarbladet

Förtroendeuppdrag: Fullmäktigeledamot i Raseborg, bildningsnämndens vice ordförande och ledamot i planläggningsnämnden

Passion: Hiphop, tidigare aktiv som rapartisten Qruu

 

Kom och gå i mina skor…

Jag är journalist, politiker, filosofie magister, tidigare rappare och framför allt familjefar – mitt i “rusningsåren”. Till vardags chefredaktör för SDP:s svenskspråkiga webbtidning Arbetarbladet medan kvällarna viks för tid med familjen eller kommunala förtroendeuppdrag hemma i Raseborg. Livets vägar från en förlossningsavdelning i Ekenäs 1986 fram till denna situation har varit äventyrliga, fina, guppiga, smärtsamma, lärorika. Jag vågar påstå att de omfattar erfarenheter som gör mig till en mer empatisk beslutsfattare.


Uppväxten med mamma Birgit Kvarnström, psykolog och författare, som enda vårdnadshavare var trygg och fin. Samtidigt lade jag tidigt märke till att vi inte var direkt någon stereotypisk familj. Som förälder nummer två räknade jag min kära gudmor. Bland hemmets andra ständiga gäster fanns arbetare, utsatta med olika problem och starka kulturprofiler. Feminismen och litteraturen kom som med modersmjölken. Vi bodde alltid på hyra. En gång blev vi uppsagda. Jag spelade fotboll i EIF, senare tennis i ETK. Lärde mig en del nyttigt i Österby FBK. Spelade tv-spel och såg dåliga actionfilmer.

Jag har upplevt tacksamhet över välfärden, men också brister i systemet.

Pappa Kalle Augustsson gjorde, då som nu, ständigt hjälpresor till krisdrabbade områden och berättade alltid spännande historier, sanna historier som också blottade världens skuggsidor. Via honom lärde jag känna många flyktingar och fick vänner för livet. En god vän sov över hos oss då problemen hemma blev för stora. “Hälsa din pappa att han ska sluta smuggla hit kurder, vi har tillräckligt av dem” sade en skolkamrat i lågstadiet en gång och jag kunde inte förstå hur det kunde vara fel att hjälpa förföljda familjer. Få saker gör mig så arg som rasism. Då jag hörde Latin Kings låt “Krossa rasismen” blev hiphop-musiken en annan av mina bästa vänner och jag började skriva låtar som liten, rim som fick allt mer innehåll med tiden.


I Ekenäs högstadieskola vaknade mitt intresse för historia, i Ekenäs gymnasium för filosofi. Efter studenten valde jag civiltjänst trots den positiva bild jag fått av försvarsmakten genom min morbror. Gandhi drog den gången längsta strået av influenserna på nattygsbordet och förde mig till Ekenäs museum. Sedan hände allt på en gång. 19 år, började rappa, blev pappa. Tog ansvar.  Åkte kustbanan i riktning mot Åbo och studier. Säsongsarbetade, körde traktor i Pojo, delade ut tidningar om nätterna i Karis och Ingå. Vände på slantar. Unga familjen prövades hårt av cancer.


Livet gick vidare. Låtar blev skivor. Jag gick från att dela ut tidningar till att skriva i dem (Västra Nyland och Hufvudstadsbladet) eller vara intervjuad själv som artist. Studier blev examen och en rad av visstidsanställningar. Kontot var tomt ibland. Det fanns anledning till både sorg- och glädjetårar med jämna mellanrum. Jag har sett människor omkring mig må dåligt, riktigt dåligt. Också sett drömmar förverkligas och lyckats med det själv. Jag har upplevt tacksamhet över välfärden, men också brister i systemet.


Livet har matat min politiska hunger.

 
 

Hjärtat till vänster!

#KVARNSTRÖM2019

bakgrund.jpg

—Politiken—

 

Nyckelorden i mitt politiska engagemang är miljö, bildning och mänskliga rättigheter. Jag anser att samhället aktivt ska sträva efter långsiktig hållbarhet och stabilitet, efter att skapa jämlikhet och ge alla likartade förutsättningar i livet. Och med tanke på utvecklingen under nuvarande regering har vi väldigt mycket att göra! Vi har åtgärder att korrigera och nya vägar att gå.


Vi måste återta nedskärningarna i utbildningen, vi måste utveckla den offentliga vården istället för att privatisera bort den, vi bör sänka istället för att höja klientavgifter för läkarbesök, vi måste stoppa skatteflykten som i dag står oss dyrt, vi… Ja, listan blir lång. Men en politiker måste nischa sig! Det säger alla. Ska jag profilera mig med Kustbanan jag kämpar för? Facket jag försvarar? Svenska språket jag älskar?

...mod att ta initiativ, kritiskt tänkande, ärlighet även kring brister och okunskap...

Världen är komplex och en riksdagsledamot kan inte välja vilka frågor som intresserar, det gäller att axla ansvar i alla – och ingen kan vara expert på allt. Egenskaper jag själv alltid värdesatt hos kandidater är ett eftertänksamt förhållningssätt, mod att ta initiativ, kritiskt tänkande, ärlighet även kring brister och okunskap och ständiga hjärtslag för utsatta, en aura av solidaritet.

Vi måste se till helheten. En höjning eller sänkning av en enskild skatt ingår ofta i ett helt paket av ändringar. Låt oss hålla det i åtanke under våren, genom valmaskiner och debatter, genom mer konkreta ställningstaganden.

 
Foto: Christoffer Relander

Foto: Christoffer Relander

Klimatfrågan kan inte vänta

Jag står för att ta ansvar för vår tids största utmaningar – klimatförändringar och ökande ojämlikhet. Det är två utmaningar som hänger ihop eftersom både kapitalismen och “marknadens osynliga hand” för oss i en ekologiskt och socialt ohållbar riktning. Finland kan bli föregångare och påverka hela EU och världen. Och även om vi är ett litet land måste vi komma ihåg att vi har stora utsläpp mätt per capita. Vi lever ohållbart. Vi måste styra företagsstödet helt till förnybar energi och klimatomställningar och produktutveckling för hållbarhet. Vi bör införa flygskatt enligt modell från Sverige under Löfvens första regering. Vi måste satsa på kollektivtrafik. Att bara beskatta bilanvändning hårdare samtidigt som samhället är byggt så att människor behöver bil för att klara sig är orättvist. Vi behöver mer vindkraft och solenergi, samt den problematiska kärnkraften åtminstone under en övergångsperiod. Vi måste öka kolsänkan utifrån vetenskaplig expertis. Vi måste ta ansvar som land och inte skjuta över skulden på individens konsumtionsval.

Foto: SDP bildarkiv

Foto: SDP bildarkiv

Stöd ska hjälpa, inte stjäla energi

Det sociala stödsystemet ska stärkas och förenklas. Jag tror starkt på SDP:s allmäntrygghetsmodell med tre nivåer: behovsprövad garantinivå, orsaksbaserad allmän nivå och en aktiv nivå som belönar aktivitet (som motsatsen till den så kallade aktiveringsmodellen). Människor slipper slungas från lucka till lucka i skiftande livsskeden. Stöd på allmän nivå gäller bland annat studerande, arbetslösa och föräldralediga. Det inkomstrelaterade stödet kvarstår. Arbete lönar sig alltid. Flitfällor försvinner. Mycket av det praktiska och tekniska är möjligt tack vare det nya inkomstregistret.

Foto: Lina Enlund

Foto: Lina Enlund

Jag säger JA!

Ja till garanterad service på både finska och svenska. Ja till en familjeledighetsreform som ökar jämställdheten (SDP:s modell är utmärkt och det finns andra bra). Ja till en human asyl- och flyktingpolitik som slutar skicka människor till döden, som slutar splittra familjer. Ja till bistånd enligt FN:s rekommendationer på 0,7 procent av bnp. Ja till mindre undervisningsgrupper. Ja till en samtyckeslag. Ja till skärpta straff för våldtäkt, sexuella övergrepp och misshandel. Ja till aktiv bekämpning av grå ekonomi och skatteflykt. Ja till att pröva mervärdesbeskattning enligt klimatpåverkan. Ja till avgiftsfri utbildning på andra stadiet och förlängd läroplikt. Ja till satsningar på yrkesutbildningen. Ja till att avskaffa pensionärsfattigdomen enligt SDP:s pensionspolitiska program. Ja till dubbla spår på Kustbanan. Ja till en elektrifiering av Hangö-Hyvinge-banan. Ja till en taxilag som garanterar tillgängligheten i hela landet. Ja till ett mer rättvist Finland.

 

—Kom med!—

Valet kräver mycket arbete, stort och smått. Det finns olika sätt att hjälpa och stödja.
Alla insatser är viktiga och välkomna. Vi kan klara det här med gemensamma krafter.

Kanske du ännu vill veta mer om vad jag tycker och tänker eller har något helt annat ärende?

Ta gärna kontakt!

Namn *
Namn
 
bakgrund-2.png