Västnyland förlorare i utkast till nya nedskärningar i vården - men det finns alternativ!

Västnyland förlorare i utkast till nya nedskärningar i vården - men det finns alternativ!

INSÄNDARE, Västra Nyland 6.2.2025

Regeringens förslag om nya nedskärningar i social- och hälsovården och en reform av finansieringsmodellen är nu på remissrunda. Vi vet ännu inte hur den slutliga propositionen som ges till riksdagen kommer att se ut, men i detta skede visar utkastet att Västra Nylands välfärdsområde vore en av de stora förlorarna.

Frågan handlar alltså både om hur resurser fördelas mellan olika välfärdsområden och om hur stora nya nedskärningar som samtidigt riktas mot hela sektorn. För nästa år handlar det om en nedskärning på 66 miljoner euro och på hela 390 miljoner euro år 2029. Västra Nylands del vore en nedskärning på 54 miljoner euro.

Att Västra Nylands välfärdsområde skulle drabbas så hårt beror på att invånarantalets betydelse skulle minska i finansieringsmodellen. Från utkast till proposition behöver det ske ändringar som beaktar att folkrika och växande områden har ett kostnadstryck i investeringsväg, även om en yngre befolkning ger lägre kostnader räknat per invånare. Därtill är vårt välfärdsområde väldigt olika i olika delar. Esbo är tätbebyggt och folkrikt, medan de västliga delarna är mer glest bebyggda och avstånden längre samtidigt som vår befolkning här är äldre.

Det är klart att finansieringsmodellen måste utvecklas, men de områden som är i knipa borde ha beviljats tilläggstid för att få ekonomin i balans. Dessutom borde de ha fått arbetsro istället för en mängd olika nedskärningar av regeringen. Lösningen kan inte vara att överföra pengar från andra områden som förvisso klarat sig bättre, men till ett högt pris.

Hela ekvationen blir lättare om vi prioriterar social- och hälsovården mer i Finland. Ur ett ekonomiskt perspektiv blir det då lättare att agera långsiktigt och flytta tyngdpunkten till förebyggande insatser och vård i ett tidigt skede och att således avlasta den dyrare specialistvården. Det är en investering i hälsa. Då skulle också uppsägningar undvikas i en tid då vi vet att befolkningens vårdbehov växer de kommande åren. Istället ser vi nu att sparkrav inom den offentliga sektorn förvärrar arbetslöshetskrisen och bidrar till den dystra stämning som utgör en tillväxtbroms.

Det handlar inte om att pengar inte finns, det handlar om prioriteringar. Istället för en kommande sänkning av samfundsskatten på cirka 800 miljoner euro kan vi i Finland stärka social- och hälsovården. Det är ett politiskt val.

Johan Kvarnström

Riksdagsledamot (SDP)

Raseborg